Som man sår får man skörda
Igår rattade vi till Kiruna. Sonen spelade sin första bortamatch i Kirunas ishall LOMBIA . Det andra laget spelade i Kirunas andra ishall; anrika MATOJÄRVI där stjärnor såsom bröderna Salming och hockeylegendarerna Wälitalo och Lindmark bland många andra spelat i sin barndom.
Gissa om vi i grannkommunen är avis. TVÅ fina ishallar då vi har en som knappt fungerar. Vår ishall öppnar sist och stänger först. Vi har mycket kort säsong fastän vi bor i detta kallhål.
Vårt A-lag finns förresten inte mer. Men fyra av våra "gamla" A-lagskillar spelar i Kirunas J-20-lag och de hade match innan våra små skulle spela. De pendlar alltså till Kiruna nuförti´n! Resten av A-laget har kanske slutat? Tråkigt; tänk så mycket tid de lagt ner. De var nära att gå upp en division för något år sedan men vår islada har inte den kvalitet som krävs. Do I need to say more?
Otroligt att jag som liten faktiskt bevittnade en match där Göte Wälitalo stod i Kiruna AIF;s mål och Pekka Lindmark vaktade kassen för IFK Kiruna. På isen fanns dessutom fler spelare som senare varit tongivande för hockeyn. Ja, ett härligt minne var stämningen som befann sig inne i isladan. Kommer däremot inte ihåg vem som vann ;).
Det känns speciellt att se staden när man närmar sig. Mina första år bodde jag i Kiruna och där finns en särskild "samhörighetskänsla". En kirunabo är stolt över sitt ursprung och sin stad och många kirunaambassadörer finns ute i världen!
I min kommun är det inte lika mycket voima och framtidstro. Visioner för en bättre framtid verkar inte heller vara vår grej.
"Det går inte" är ett mantra som vi använder oss av rätt ofta här i vår kommun. Var in på den lokala idrottsföreningens kontor och undrade om man hört något om bygget av en ny ishall och tja... "det går inte" går att sägas på många sätt fast vi i vår stad kan minst tusen variationer! Ska en skratta eller gråta!?
Sonens lag fick låna en kedja av Kirunas eftersom var så många fler och gärna ville spela mer! Tänk, jag hann inte räkna alla kiddosar som spelar i Kirunas knattelag!? I vårt lag är de tio stycken.
Eftersom jag hört att "EMPES" är bästa grillen i Sverige så knaprade vi i oss hämtmat därifrån innan vi for hem. Helt ok, men sambons hemmagjorda hamburgare med pommes... ja, det finns inget bättre.
Idag är ungen sängliggande med ont i halsen. Han såg lite vissen ut igår redan.
Sambons son spelade också; vaktade kassen och hade fullt upp!! Det gick bra; pepprad blev han matcherna två igenom!
Duktiga barn som kämpar på så tappert!
Gissa om vi i grannkommunen är avis. TVÅ fina ishallar då vi har en som knappt fungerar. Vår ishall öppnar sist och stänger först. Vi har mycket kort säsong fastän vi bor i detta kallhål.
Vårt A-lag finns förresten inte mer. Men fyra av våra "gamla" A-lagskillar spelar i Kirunas J-20-lag och de hade match innan våra små skulle spela. De pendlar alltså till Kiruna nuförti´n! Resten av A-laget har kanske slutat? Tråkigt; tänk så mycket tid de lagt ner. De var nära att gå upp en division för något år sedan men vår islada har inte den kvalitet som krävs. Do I need to say more?
Otroligt att jag som liten faktiskt bevittnade en match där Göte Wälitalo stod i Kiruna AIF;s mål och Pekka Lindmark vaktade kassen för IFK Kiruna. På isen fanns dessutom fler spelare som senare varit tongivande för hockeyn. Ja, ett härligt minne var stämningen som befann sig inne i isladan. Kommer däremot inte ihåg vem som vann ;).
Det känns speciellt att se staden när man närmar sig. Mina första år bodde jag i Kiruna och där finns en särskild "samhörighetskänsla". En kirunabo är stolt över sitt ursprung och sin stad och många kirunaambassadörer finns ute i världen!
I min kommun är det inte lika mycket voima och framtidstro. Visioner för en bättre framtid verkar inte heller vara vår grej.
"Det går inte" är ett mantra som vi använder oss av rätt ofta här i vår kommun. Var in på den lokala idrottsföreningens kontor och undrade om man hört något om bygget av en ny ishall och tja... "det går inte" går att sägas på många sätt fast vi i vår stad kan minst tusen variationer! Ska en skratta eller gråta!?
Sonens lag fick låna en kedja av Kirunas eftersom var så många fler och gärna ville spela mer! Tänk, jag hann inte räkna alla kiddosar som spelar i Kirunas knattelag!? I vårt lag är de tio stycken.
Eftersom jag hört att "EMPES" är bästa grillen i Sverige så knaprade vi i oss hämtmat därifrån innan vi for hem. Helt ok, men sambons hemmagjorda hamburgare med pommes... ja, det finns inget bättre.
Idag är ungen sängliggande med ont i halsen. Han såg lite vissen ut igår redan.
Sambons son spelade också; vaktade kassen och hade fullt upp!! Det gick bra; pepprad blev han matcherna två igenom!
Duktiga barn som kämpar på så tappert!
Kommentarer
Trackback
